Nöjd BMW-biker

Jag har nu haft min nya BMW R1200 RT i tre veckor och den har rullat cirka 300 mil. Kör lite rundor så snart jag får tillfälle. Inte minst varje eftermiddag efter jobbet blir det en omväg hem. Och jag blir bara mer och mer bekväm med hojen. Jag trivs verkligen ombord. Jag saknar inte Kawans spårkänslighet eller måttliga bromsar. Jag gillar att veta att det finns rejäla resurser för snabba omkörningar vid behov och att Bumsen är löjligt lättkörd såväl i stan som på kurviga landsvägar. Bromsarna är helt outstanding och det är ett nöje att kunna välja hur man vill att hojen ska bete sig genom att med en knapptryckning välja mellan sport, normal eller komfort.

Visst kan jag sakna gamla BB enormt. Att köra custom är en helt annan upplevelse. På många sätt en skönare feeling, enlig mig, men också med brister som sämre bromsar och sämre förmåga att hantera akuta situationer. Jag upplever att jag helt enkelt har bättre kontroll ombord på min BMW. Och för mig har säkerheten alltid varit viktig. Att köra hoj är förenat med mycket stora risker. Det är bara så och kan jag minska risken för en olycka är det bara plus. Därför försakar jag känslan med att köra custom tills vidare.

Som det känns nu, så kommer jag behålla BMW´n längre än någon annan hoj. Ja, jag vet att det inte säger mycket, men ändå. Jag ser fram emot många mil ihop med … (har inte döpt henne ännu) på kurviga vägar varthelst vi hamnar.

Så ni som väntar på att jag ska köpa ny hoj, typ en Harley Davidson, innan denna säsongen är slut förlorar nog era vad. Som det känns nu är jag trots allt förlorad i touringträsket.