Kategoriarkiv: Turer

Mc-tur Skåne – Halland 2013

Detta är en grovhuggen plan inför en planerad tur till nordvästra Skåne och Halland. Beräknas till fem dagar från torsdag t.o.m. måndag, 23-27 maj. Föreslår avresa 07.00 från Donken i Botkyrka.

Dag 1 blir en transportsträcka till Helsingborg, men vi tar det lugnt och stannar för fika på mysiga ställen. Karta

Boende Helsingborg/Miatorp (centralt beläget så att vi kan se staden samt äta och dricka gott)

Dag 2 gör vi en härlig tur i Söderåsens nationalpark för att sedan insupa atmosfären i lärdomsstaden Lund.  Karta

Dag 3 En kortare tur, men desto härligare med besök och promenad upp på Kullen. Föreslår sedan eftermiddagsbesök på Sofiero slottsträdgårdKarta

Dag 4 Utcheckning och sedan transportstäcka till Varberg, via avstickare till Torekov och Båstad. I Varberg checkar vi in och fortsätter sedan på grymma vägar i Halland. Karta

Boende Varberg

Dag 5 Utcheckning och hemresa. Var och en väljer eget tempo och färdväg. Någon kanske vill fortsätta semestern och någon kanske vill köra raka spåret hem. Karta

Viktigt att tänka på
Om du, som medlem i Hojgänget, är intresserad av denna tur, så måste du bestämma dig inom kort (helst redan idag, men före 7 februari), då vi redan är sent ute och platserna på vandrarhemmen snabbt tar slut. Du måste också anmäla om du kan dela rum eller vill ha enkelrum. Enkelrum är alltid lite dyrare. Tänk också på att du får rabatt som medlem i STF.

Eventuella förslag på smärre ändrad dagsrutt kan såklart diskuteras. Någon kanske vill se något särskilt. Turerna är upplagda så att det finns tid över för egna turer eller bara för att ströva vid havet eller sitta på nån krog i hamnen.

bikers road

Annonser

2 kommentarer

Under Turer

Vaxholm-Värmdö

Vaknade i morse och hissade persiennerna. Solen sken och en hojtur stod som skriven på den blå himlen. Snabbt slängde jag ut en förfrågan till Hojgänget, men tystnaden var i det närmaste total. Otroligt märkligt. Inte ens svar. Jo, från enstaka som hade förhinder. Men övriga var som bortblåsta från denna planet. Leif Björklund var i alla fall på och Runar, så vi stämde träff i Vaxholm vid tolvsnåret. Jag och Leif lämnade Södermalm vid elva och då trafiken var obefintlig var vi där redan 40 minuter senare.

Vilket väder! Solen sken från klarblå himmel och det var behagligt varmt i luften. Inte för varmt och inte för kallt. Närmast perfekt. Vi njöt av utsikten och spatserade runt på kajen en stund när någon plötsligt hojtade till. Det var ett Vulcangäng som sett min väst. Vi samspråkade med dem i en kvart om hojåkning, Vulcan och kommande turer. Trevliga killar. Strax därefter såg vi Runar med fru och vänner rulla in. De lyckades parkera  sina hojar i röran av andra. Ja, det var mycket hojåkare i Vaxholm idag. Vi lyckades få ett bra bord i solskenet och beställde några hamburgare och kaffe.

Nickes vänner dök upp, men blev sura när de förstod att Nicke inte var med. Jag försökte förklara, men de vände bara bort huvudena innan de flög hem till Sigtuna igen. Kanske kan Nicke muntra upp dem imorgon när vi kommer dit. =) Efter mat och trevligt umgänge bestämde jag och Leif att vi skulle åka hemåt via Värmdölandet. Sagt och gjort äntrade vi färjan.

När vi kommit över ville jag visa Leif, Café Sjöstugan i Lillsved. Jag var också sugen på en cola och en stunds avkoppling i idyllen. Café Sjöstugan är verkligen ett av mina favoritställen att fika och koppla av vid.

Det var inte lätt att slita sig, men hemfärden väntade. Vi tog några hojbilder innan vi rullade via småvägarna hemåt Södermalm.

En underbar hojdag i helt perfekt väder. Och imorgon väntar en tur till Sigtuna! Det är gott att leva när jag nu har en custom igen! 😉

2 kommentarer

Under Turer

Premiärtur och Griprallyt

Jag ska inte trötta ut er med en lång blogg med petiga detaljer om dagens tur som gick till Griprallyt i Sörmland. En lång tipspromenad för hojåkare på cirka tio mil. Start och stopp i Stigtomta. Inte för att jag vill bespara er utan för att jag är mosig och har ett halvt öga på hockeyn samtidigt som jag har tvättstuga… Nåväl.

Klockan ringde 06.10 och jag studsade upp ur sängen. Eller inte. Men somnade inte om. Som i koma duschade jag medan kaffet bryggdes. Efter duschen började jag piggna till och efter att ha gjort några mackor och fyllt termosen med kaffe, så drog jag på mig Vulcanvästen för första gången. Kändes lite märkligt, men inget som jag sen tänkte på överhuvudtaget under dagen förutom att jag förstod hur praktiskt det är att ha väst med nummer och namn när man är många Vulcaner från olika distrikt och inte minst när man är ny medlem.

Kvart i åtta rullade jag in på Donkens parkering i Hallunda och hälsade på alla. Vi var cirka tio hojar där. I Vagnhärad anslöt ytterligare några och vi var nu ca fjorton hojar. Fram till Vagnhärad var luften sval, men jag mådde finfint ombord på min nya hoj. Strax efter vi lämnat Vagnhärad för Griprallyts start i Stigtomta blev himlen blå och solen visade sig. Härligt. I två mil innan molnen tog över igen och det kändes otäckt nära nederbörd. Men någon stod oss bi. Väl framme i Stigtomta stod ännu att stort gäng Vulcaner som anslöt till kortegen. Just som vi skulle dra iväg till starten några km bort, så dök Leif och Annelie upp. De skulle köra med YCC. Leffa på sin Honda och Annelie på sin Triumph. Men vad fasen. I hojvärlden är vi inte så petiga. Huvudsaken att man kör hoj och mår bra. =)

Måste lyfta Vulcan Riders  kördisciplin. Det märktes direkt att dessa grabbar och tjejer kört mången kortege. När körkarlen satte på sig hjälmen, så satte samtliga på sig sina hjälmar och bordade hojarna. På mindre än en minut var vi iväg. Vid varje stopp. Körkarlen bestämde när klockan var slagen. Punkt. Och vid korsningar körde någon ut och stoppade trafiken i några sekunder till alla kommit iväg säkert. Likaså vid stopp parkerade alla snyggt i rad efter körledaren, antingen i ledd eller på rad. Lätt att komma iväg vid start sen. Mycket proffsigt utan att det kändes det minsta krystat. Alla visste bara hur det fungerade. Måste nog fungera så för att hålla ihop stora korteger. Funkade även idag även om vi ”bara” var ca 25 hojar. I övrigt körde kortegen lugnt och i sedvanlig formation med lämpliga avstånd. Precis som vi kör i Hojgänget.

Vägarna var fantastiska i idylliska Sörmland. Sjöar, björkskogar, ängar, rapsfält, hus och gårdar med vita knutar och ekorrar. Fan, vad ekorrar det kutade omkring framför hjulen på våra hojar… Och rådjur och älgar som tittade på oss på behörigt avstånd. Ja, en tysk turist bakpå hojen hade fått så många intryck att han skulle ha imploderat. Frågorna var av slaget allmänbildning vilket jag är ganska bra på och det gick riktigt bra. Två frågor fick jag chansa vilt på. En blomfråga och en statyfråga. Vid stationerna skulle man också göra ett praktiskt prov. Lösa anagram, måtta upp exakt en dl vatten i en kåsa, knäppa en plastgroda i en skål etc. Kul var det och många skratt hördes.

Glömde ju säga att solen började skina igen alldeles vid starten i Stigtomta och under hela dagen var det en fröjd att köra . Klarblå himmel, sol och ca 15 grader. Grymt! Efter sista kontrollen fikade vi och käkade korv och mackor innan vi rullade hemåt via underbara Utflyktsvägen som går utmed Östersjön. Nu i riktigt fint skick. Rekommenderas. Några valde sedan att ta Skanssundsfärjan medan några valde motorvägen för att hinna hem och grilla och svepa en bira innan solen gick ned. Jag valde färjan och ett kort stopp på Café Rosenhill. Inga från Hojgänget var där, så jag for hemåt och istället för planerad pizza gjorde jag mig lite köttsoppa. Duktig där. =)

Sitter nu här och njuter, trots Sveriges förlust mot Tjeckien, av min 40 mil långa tur med nya hojen idag. Jädrar vad fint hon går på vägen. Inte lika spårkänslig som Black Beauty. Antagligen pga något kortare hjulbas på denna vilket också gör den mer lättkörd i trånga miljöer. Jag är bara såå nöjd med att jag är tillbaka till custom. Har suttit med ett leende i hjälmen hela dagen.

Nu har jag hoppat över en massa roliga saker som jag kunde berättat om, men jag lovade ju att hålla mig kort. Over and out och ride on!


Starten vid Stigtomta.


Fransar hade några. Inte jag.


En halvtimmas fikapaus mellan två kontrollstationer.


Hojarna uppställda. Min står som nummer två.

Min lilla röda. Klantigt att inte stänga väskan och ta bort hjälmen. Syrran får ta bättre
bilder i helgen. =)

1 kommentar

Under Turer

Premiärtur 2012

Den 27 december 2011 körde jag sista turen för hojsäsongen 2011. Bävade för en lång och hård vinter som skulle vara fram till mitten av april. Men redan idag den 29 februari 2012 var det dags för att ta ut hojen. Kortaste vintern i mannaminne! Och därmed bästa vintern. 🙂

De varnade på radion i morse för svår ishalka, men när jag tittade ut på gatan var vägbanan torr och fin och man fortsatte prata på radion om att temperaturen skulle stiga uppåt tio plusgrader under dagen. Inget kunde stoppa mig. En snabb dusch och på med kläderna. Skönt att dra på sig stövlar och mc-jacka igen. På väg till garaget drog jag med foten på några våta fläckar som låg i skuggläge, men ingen is. Hojen startade som om den aldrig vilat och snart var vi på väg genom Stockholms gator. Skönt att det är ljust redan vid sjutiden på morgonen nu. När jag lämnat Liljeholmsbron bakom mig och i princip var framme vid kontoret, så fick jag stanna för rött ljus. Satte ned fötterna och ja, de gled sakta iväg. Hm. Jag drog lite med foten och insåg att det var svartis (läs svart-is) under mig. Den lilla, lilla vänstersvängen som följde tog längre tid än det tagit för en senildement att minnas alla klasskompisars namn från årskurs ett.

Väl på jobbet släpade sig timmarna fram medan solen flödade från en blå himmel och tinade upp eventuella isfläckar. Klockan tre stod jag startklar och skyndade ut till hojen. Körde över de södra förorterna in mot Sofiaplan där jag tankade och putsade lite på backspeglar och vindruta innan jag fortsatte in mot Söder och vidare ut mot Norr Mälarstrand och Västerbron. Därifrån tillbaka mot Söder och Fjällgatan där jag stannade till en stund och bara njöt av utsikten. Stans bästa utsikt, tycker jag.

Efter denna mentala insupning styrde jag ned mot Norra Hammarbyhamnen där jag njöt av tystnaden, lugnet och vattnets skvalpande medan lätta steg från joggare avlöste varandra. Halva Stockholms befolkning måste ha tagit ledigt denna härliga onsdagseftermiddag, tillika skottdag, den sista februari 2012. Om vädret nu håller sig hyfsat, så att man kan köra fler gånger i mars, och säsongen håller sig till december även i år, ja då blir säsongen hela tio månader! Vågar man hoppas på det? =)

Hur som helst känns det så gott att vara igång igen. Enda smolket i bägaren under dagens tur var allt grus som låg i princip överallt. Ibland mitt i vägen i stora högar. Med anpassad fart så var det dock inga som helst problem. Men hade jag haft en custom (särskilt utan ABS), så hade jag inte gett mig ut ännu.

Tjena våren, välkommen!!

2 kommentarer

Under Turer

Liten tur till Uppsala

Vaknade sju i morse och kände mig utvilad. Solen sken, himlen var blå och bladen på träden var stilla som på en målning. Inte en vindpust störde dem. Jag kände att jag bara måste ut på vägarna och tänkte först på att möta upp Leffa för att sedan besöka syrran nere i Sörmland, men Leffa skulle jobba eftermiddag och syrran skulle bort till vänner, så det blev till att tänka om. Kollade snabbt in Google Maps och det dröjde inte länge innan jag siktade in mig på Uppsala. Har aldrig tidigare varit inne i stan (!) trots att jag bott i Stockholm i snart 30 år, haft lantställe nära Rimbo och passerat Uppsala säkert tvåhundra gånger. Sorgligt men sant. Å andra sidan hade jag inte varit på Gotland till för två år sedan. Men jag har varit på Sri Lanka. =)

Rullade iväg klockan nio och tog vägen genom stan. Vasabron, Vasagatan och bort mot norra änden av innerstaden. Tog sen raka spåret på E4:an mot Uppsala. Kommenderade upp rutan till högsta läget, satte på Bandit Rock på radion och kopplade på hastighetskontrollen på 138 km/h. Vosch så var man framme i Uppsala. På vägen hade fartvinden börjat kännas i händerna, så för första gången fick jag användning för handtagsvärmaren. Ett knapptryck och livet sken upp igen. Väl framme i Uppsala hittade jag snabbt till Lelles Mc där jag hoppades få uppleva något extra, men icke. En tämligen trist upplevelse. I alla fall om man redan har det mesta i mc-utrustning.

Efter en tjugo minuter styrde jag hojen mot centrum. En massa streck i gatorna på vissa ställen var förvirrande, men Uppsala är ju en cykelstad och det gillar jag, så det var bara att anpassa hastigheten. Men en idiot som körde alldeles för fort och vårdslöst försökte köra om på insidan av mig inne i stan på ett alldeles omöjligt ställe. Jag blev både paff och förbannad varför jag stannade framför ett trafiklyse, klev av och gick emot bilföraren, varpå han kastade i backen, vände och försvann i en u-sväng. Ung kille i solglasögon hann jag se att det var i en svart Golf. Hmpf!

Nu rullade jag vidare mot Domkyrkan där jag parkerade vid ett cykelställ. Kameran plockades fram och några bilder togs. Uppsala är en fin stad ju.

Jag snurrade sen runt i stan och gillade läget innan jag sakta rullade mot Sigtuna. Var nu ordentligt kaffesugen då jag fortfarande inte fikat sedan jag klev upp. På vägen fick jag för mig att jag skulle checka läget på Arlanda och svängde hastigt av motorvägen. Väl framme såg jag två plan lämna banan och jag tänkte att kanske sitter Patrik Samuelsson i ett utav dem på väg mot Grekland. Efter denna korta paus styrde jag mot Sigtuna och det efterlängtade kaffet.

Nu började solen värma på ordentligt och handtagsvärmaren slogs av. Framrutan hissades ned och dragkedjan i jackan likaså. Sommaren var tillbaka!! Jag tog strandvägen till Café Våfflan som ligger vid Mälarens strandkant. Där tog jag en kaffe och fotade en del. Bland annat fina växter och blommor ute på bryggan.

Jag har varit i Sigtuna och på Café Våfflan många gånger, men aldrig promenerat inne i stan, så nu gjorde jag det. Åkte upp och parkerade i början av gågatan och promenerade med kameran om halsen gågatan fram. Folk hejade, nickade och log. Wow, vilken härlig småstadsstämning!! På promenaden hamnade jag i gränder och plötsligt stod jag framför en nästan naken flicka i tjugoårsåldern. What the heck! I juli okej, men inte i september. Men efter att ha fått förklaring av en söt och trevlig tjej från Sigtuna Turistbyrå så förstod jag. Den nästan nakna flickan förberedde sig tillsammans med ett antal andra lättklädda flickor för ett uppträdande inför Sigtuna Stadslopp.

Jag stannade kvar en stund och pratade med turistvärdinnan innan jag gick upp på torget för att se hela karnevalsensamblen.

När jag stod där och fotade så knackade en kvinna mig på axeln. Hon frågade vad jag körde för hoj. (hon såg på min jacka att jag var hojåkare). Vi kom att prata i cirka tio minuter om allt från löpning till mc-åkning. Grejen var att det inte var fråga om någon raggning utan om  hederlig och vänlig kontakt människor emellan i en liten stad. Me like!!

Efter att ha stått en stund i solen började det bli väl varmt och jag längtade ut på vägen igen. Nu styrde jag mot Stockholm via gamla Stockholmsvägen och körde ut först vid Kista. Därifrån gasade jag på ganska ordentligt till Mc-Varuhuset där jag köpte mig ett ryggskydd till min Halvarson-jacka. Sen blev det en tur genom innerstaden via Sveavägen och Norrmalmstorg. Hur mycket folk ute som helst i shorts och linnen. Sommaren lever! Jag stannade vid Blasieholmen och tog foto på det hus som min farfars far ska ha varit med och ritat som ingenjör i slutet av 1800-talet. (det vänstra)

En fantastisk dag i underbart väder. Som hojåkare önskar jag att alla sommarens dagar skulle vara som denna. 20 grader, blå himmel och vindstilla. Hoppas innerligt på flera dagar som denna innan vinterhelvetet tar vid.

3 kommentarer

Under Turer

Lördagstur 110730

Såg fram emot en skön tur idag och det blev det. Men när jag vaknade mådde jag lite illa, så jag kom inte iväg förrän vid halvtvå. Packade ned lite urväxta kläder till min systerson Max och styrde mot Gnesta. När jag kom fram var inte syrran hemma och svarade inte när jag ringde. Kanske var hon ute på landet med dålig täckning. Jag ställde kassen med kläder utanför hennes dörr och styrde hojen mot Mariefred. Halvvägs dit började det regna. Jag förstod ingenting. Jag såg inte ett moln på himlen. Åtminstonde inget regnmoln. Nja, nu var det inte så att jag behövde söka skydd eller så och det slutade efter bara ett par minuter. I Mariefred satt jag och filosoferade en stund medan Mälaren glittrade från sin bästa sida.

Tog sedan hojen till Taxinge slott. Blev lite badsugen när jag såg alla som roade sig nere vid stranden. Men en riktig biker badar inte. 😉 Istället rullade jag hemåt. Började bli hungrig och ryggen behövde vila. Under hela turen, runt tjugo mil, förvånade det mig att alla körde så förbaskat lagligt. Ja, löjligt exakt höll alla hastighetsgränserna. På E4:an mellan Botkyrka och Stockholm bromsade bilister helt omotiverat och sänkte kraftigt farten… Då först slog det mig att det var ju jag som orsakade denna plötsliga laglydnad. I min fluorescerande jacka ombord på min BMW är jag nog ganska lik en mc-polis i bilisternas backspeglar. Nu funderar jag på att skicka en räkning till staten för att jag bidrar till att höja trafiksäkerheten. =)


OBS! Inte jag på bilden.

3 kommentarer

Under Turer

Första stadsrundan med hojen

I eftermiddags tog jag nya hojen in till stan. Ville se hur den var att köra i tät och snårig trafik. Och trafik var det vill jag lova. Men Bumsen var perfekt inne i stan. Lätt och smidigt manövrerade vi oss fram på Stockholms gator. En liten lucka tjugo meter bort och vips var jag där och gled in och med en lätt bromsning stannade hojen fint och stilla. Sådana manövrar med BB hade slutat med en katastrof. Två timmar inne i stan blev det. Kul att se på alla turister som går med blickarna mot alla tinnar och torn när de inte blickar ned i sina kartor.

Stadsturen avslutades med att jag svängde förbi MC-varuhuset för att kolla om de hade någon lämplig mc-jacka. De hade inte Richa som jag funderat på, men de hade Lindstrands som gör erkänt bra mc-kläder. Provade en jacka och bestämde mig direkt. Den satt hur bra som helst och hade dragkedjor som gick himla lätt utan att fastna i foder eller i trådar som de ofta gör på sämre jackor. Okej också med fickor och ventilation. Klicka på bilden om ni vill se mer detaljer om jackan.

4 kommentarer

Under Allmänt, Turer