Etikettarkiv: Café Rosenhill

Hojpremiär 2013

Äntligen är säsongen igång. Denna vintern har varit vidrigt lång, så det var med ett stort leende som jag konstaterade att termometern sakta klättrade uppåt i förmiddags samtidigt som solen tittade fram. Lite nervös var jag när jag gick till garaget. Skulle hojen stå kvar och skulle den starta? Har inte satt min fot i garaget sedan jag parkerade hojen i höstas. Men jodå, den stod kvar och startade nästan innan jag vridit om nyckeln. Ahh, vilket underbart muller där nere i husgrunden. Visste att Hammarby hade sin årliga march från Medborgarplatsen till Söderstadion idag, så när jag rullade iväg för att möta gänget på Gullmarsplan planerade jag att ta lilla Skanstullsbron, men det var stenkört. Trafiken stod helt stilla, så det fick bli en omväg via Danvikstullsbron och Hammarby Sjöstad. Men det gjorde inte det minsta. Köra omvägar gör man mer än gärna med motorcykel!

BAJ2SCANA

73111_10151823785024989_2105025732_n

Vid 13.20-tiden var vi samlade och styrde mot Café Rosenhill. Självklart var vi tvungna att köra Slingerbulten. Men vi tog det lugnt och försiktigt och var beredda på tjälskador, potthål och grus, men vägen var ganska okej, efter vad den fått stå ut med i ett halvår. Varning dock för en rejäl skada cirka tre km från Tungelsta. En rejäl vägskada där som man inte vill köra över i mer än 20 km/h. Snart landade vi på Rosenhill där det var knökat med glada hojåkare. Jargongen var genast igång och kaffet smakade härligt i den sköna vårsolen. Nu är det äntligen hojsäsong igen och jag hoppas på många nya sköna mil i detta fantastiskt vackra land. Vi ses där ute på vägarna!

130414_1 131 130414_1 126 45291_10151823838174989_139153178_n 130414_1 122 130414_1 132 130414_1 133 130414_1 127 130414_1 130 531947_10151823847539989_2123880566_n 71491_10151823913369989_466945328_n

Annonser

1 kommentar

Under Allmänt

Tillbaka till custom

Idag bytte jag min BMW mot en ny Kawasaki VN 1700 Classic Tourer. Skulle ha hämtat den på fredag, men Awa Mc ringde i förmiddags och berättade att den blivit klar tidigare och var klar för hämtning. Jag var inte nödbedd och hoppade snabbt in i duschen. Ja, jag har semester denna veckan. =)

Hämtade BMW´n från garaget och packade ur packväskorna. Sen bar det iväg till Awa Mc och jag var där vid två-snåret. Vi bytte papper med varandra och allt var klart på tjugo minuter. Fem minuter av dessa ägnade jag åt att lyssna på en tekniker som hade mappat hojen. Han visade diagram som visade före- och eftereffekt. Jag fattade knappt något, men förstod någonstans att hojen nu skulle gå riktigt bra i alla fall. Vid ett visst varvtal skulle den ge ca tio hästkrafter mer. Men nu var jag ivrig att ge mig iväg.

Jag såg inte ens efter Bumsen när säljaren ledde iväg ”den”. Kände ingen sorg eller tvivel. Tryckte bara på startknappen, petade i ettan och rullade iväg mot Café Rosenhill. Kändes precis som att köra gamla Black Beauty. Kanske inte riktigt lika rapp i responsen vid gaspådrag, men vad jag hört kommer den bara gå bättre och bättre under inkörningen. Och hon går absolut inte dåligt. =) Ett gott muller och det välbekanta klonket när växlarna petas i kändes härligt bekant och jag log igen bakom visiret. Det var ett tag sedan.

En sak, som säkert såg lustigt ut för de som såg det, var att jag efter start från stillastående lyfte upp fötterna högt upp och lite bakåt, som jag är van vid från Bumsen, men på Kawan sitter ju fotplattorna lägre och framtill. Men efter fem sex starter var jag hemma i sadeln igen. Jag cruisade i lugnt mak ned till Rosenhill och väl framme var där bara en hoj till. Ingen kö till kassan, som annars är brukligt, och med en kaffe i näven slog jag mig ned på en öde uteservering.

Jag mådde så bra och njöt av utsikten (min hoj) när en vit VFR rullade in. Han köpte en kaffe och vi började språkas vid. Han var en trevlig prick som lämnat Stockholm för Finspång. Nu hade han sökt sig via småvägar upp till Stockholm igen för att köra på vägar han körde på som ung. Hojen han hade var i nyskick, men var en -93 som hade gått 5000 mil. Han hade fått köpa den för 25 000 i vintras. Bra köp!

Nej, nu var jag sugen på att köra igen och jag började bli lite frusen. Hade tyvärr bara en tunn t-shirt under Vulcanjackan. Men det var uthärdligt och rutan hjälpte till att hålla den svala luften borta. Herrejösses vad jag njöt av att glida fram på Bulten i 70-80. Oj, så fint det kändes och leendet bakom visiret spred sig från öra till öra. Kom in till stan och styrde traditionsenligt, efter varje tur, upp till Fjällgatan för att se ut över Strömmen mot Skeppsholmen.

Mer än nöjd parkerade jag hojen i garaget och min parkeringsgranne lär åter höja på ögonbrynen när han kommer ned till sin bil nästa gång. Nu hoppas jag att vädret håller sig stabilt imorgon då jag planerar att möta upp med Vulcan Riders vid Shell Botkyrka 08.00 för gemensam färd till Griprallyt i Södermanland. Väl där hoppas jag möta Leif och Annelie. En termos med kaffe tas med liksom kameran. Fler bilder på andra Vulcanhojar lär således dyka upp här på bloggen imorgon. Ride on and ride safe!


Så ny att kromet knappt hunnit torka.


2 kommentarer

Under Allmänt

Fika på Café Rosenhill

Det blev en kort runda till Café Rosenhill via den slingriga Bulten. Fick soppatorsk på ditvägen vid Tungelsta. Motorn hostade till och dog. Vände tillbaka mot Preem och var 300:e meter dog den. Skakade om tanken lite och så gick den 300 meter till. Hojen dog för femte gången när jag ljudlöst rullade fram till pumpen. När jag åter skakade på hojen hördes nu ingenting inne från tanken. Snustorrt. Men i med full tank och den startade som om ingenting hänt. =)

Sen fikade jag, Lina och Pernilla någon timma innan vi alla var tvungna att åka hem och fortsätta med våra måsten. Vädret var annars helt perfekt för hojåkning. Exakt lagom skönt i luften och vindstilla.

Lämna en kommentar

Under Turer

Nya hojen i garaget

Idag var det så dags att hämta ut nya hojen. 16.00 stod den på gatan med sprillans nya däck fram och bak, 1200-milaservad och med blänkande krom. När papperserbetet var avklarat var det bara att hoppa upp i sadeln. Det sista säljaren gjorde var att varna mig för att de nya däcken kunde vara hala de första milen. Den kunskapen hade jag redan, men hellre en påminnelse för mycket än att hamna i diket det första man gör.

Upplevde hojen stor som en buss med sitt breda styre och den rytande motorn, så i kurvorna tog jag det väldigt varsamt. Körde småvägar ner till Älvsjö där jag tänkte ta Huddingevägen mot Södermalm, men oj vad jag bedrog mig. Själen ville annorlunda och strax åkte vi Huddingevägen söderut istället. Genade sen över Tullinge så jag kom ut på Bulten där jag tog höger mot Café Rosenhill. Nu sjöng jag halleluja inne i hjälmen och körde som om jag haft hojen i flera år. Så fint den går. Underbar att bara cruisa med i 70, men också rolig att dra upp i högre hastigheter. Särskilt när jag kom ut ur en kurva och vägen låg rak. Ett härligt vrid som passar mig som handen i handsken.

Ljudet från Vanes & Hinespiporna låter mulligt gott. Inte så att det stör omgivningen om man tuffar fram eller om man drar på måttligt. Drar man däremot rullen i botten finns nog en och annan som hytter med näven eller gör tummen upp. Försökte återge ljudet med en liten film, se nedan, men det låter inte alls så gott som i verkligheten.

Tog en snabb fika på Rosenhill innan jag var tvungen att åka hem för att tvätta och packa inför resan imorgon. Tog nu hela Bulten och jag var ensam på vägen. Blev fotad i fotokurvan! Hojen glider fram på vägen och jag känner nu till 100% att jag kommer att gilla den här hojen. Bromsarna tar bra och hojen är följsam i alla snirkliga kurvor.

Tar sen motorvägen hem för att känna hur den går i 90, 100, 110, 120 och i 130. I de högre farterna funkar det riktigt bra, men vid 95 blev det väldig turbulens och obehagliga vibrationer i skallen. Sänkte mig lite bakom rutan och då kändes det bra. Så antingen får jag köra fortare eller saktare alternativt justera rutans höjd. Eller köra utan ruta om man inte ska iväg på en riktigt lång tur.

Väl i stan rullade jag runt lite på gatorna hemmavid på Södermalm och hojen känns inte alls så stor som när jag hämtade den på Awa. Inga problem alls att hantera. Balansen är kanon och den går hur bra som helst att krypköra med. T.o.m. lättare än med Bonnie som vägde 100 kg mindre.

Nu återstår provet med att köra en lite längre sträcka ned till Västervik och Mc-dagarna. Kommer jag få träsmak och kommer ryggen hålla? Har känningar i ryggen redan pga andra orsaker och är sittställningen inte bra kan det få konsekvenser som jag inte ens vill tänka på. För åtta månader sedan låg jag i ett våldsamt ryggskott i över en vecka. Men vi får väl se. Ryggvärken kanske rent av försvinner imorgon istället. =)

Summa summarum är hojen riktigt skön att köra. Den går mjukt och är rolig på kurviga vägar liksom helt klart behändig även i stan. Samt är den riktigt snygg med en del påkostat som kromad luftburk, kromade handtag, V&H och blinkers/bromsljus monterat på väskorna. So far, so very good!! =)

Nedan ett par bilder och en liten film.

3 kommentarer

Under Allmänt

Teknikproblem

Det borde finnas mojänger som blinkar och låter när någon filmar med systemkameror. Danne lyckades i alla fall filma mig på Café Rosenhill när jag försökte förstå hur man synkar intercomen utan att radion går igång hela tiden…

Videoklipp

3 kommentarer

Under Allmänt

Premiärtur den 2 april 2010

I morse när jag vaknade visste jag att allt kändes rätt. Solen sken, himlen var blå, 4 plusgrader och jag var ledig. Äntligen dags för att ta ut hojen från vinteridet. Jag läste morgontidningarna på nätet och njöt av en kopp kaffe medan solen fick tid att värma upp luften med ytterligare ett par grader. Vid elvasnåret var det sex grader och jag gjorde mig redo.

Stefan ringde från Hornsgatan. Batteriet på hans hoj hade lagt av och han kom inte en meter. Bara att beställa bärgare och ställa in turen. Okej, lite smolk i bägaren att inte få trevligt sällskap på premiärturen, men det var bara att gilla läget. Väl nere i garaget startade min Bonnie direkt och vilket gott ljud. Hujedamig! =)

Rullade ut i vårsolen och iklädde mig solglasögon, klonkade i ettans växel och drog iväg med ett bröl nedför Ringvägen. Tog motorvägen ned till avfarten mot Tungelsta för vidare färd på den berömda hojvägen ”Slingerbulten” till Café Rosenhill. Där var det fullt av lyckliga hojåkare både inne och på den stora uteserveringen.

Efter en fika rullade jag tillbaka in mot stan där jag styrde kosan mot Skeppsholmen. Stannade vid brofästet över till Kastellholmen och njöt av vårsolen på en bänk. Många flanörer stannade intill hojen, pekade och hade något drömmande i blicken. Så som jag själv drömt under många år. Men som för mig nu är verklighet. =)

Tog sen en sväng upp på berömda Fjällgatan där jag njöt av utsikten innan jag åkte och parkerade Bonnie i garaget. Vädret var fint och då jag är med i en stegtävling med jobbet, så fanns inga ursäkter att inte ta en skön promenad. Skulle just ge mig iväg när Nicke ringde. Han hade slutat jobbet och ville ta en sväng med hojen. Istället fick jag honom att följa med på en stärkande promenad.

Väl hemma synkade vi våra intercom och fick det att fungera fint, så imorgon kan vi köra och prata med varandra under tiden. Ska bli kul att testa. Summa summarum har det varit en härlig långfredag med aktiviteter som fungerat som balsam för själen. Som pricken över i ska jag snart laga till marinerade fläskkotletter. Till det hade det smakat gott med ett fylligt rött vin, men eftersom vi ska ut med hojarna imorgon igen, så avstår jag. Imorgon kväll ska det dock smaka gott med en whisky. Om vi inte bestämmer oss för att köra även på söndag… =)


Bonnie parkerad på Skeppsholmen. Den is som syns är troligen borta imorgon.


Utsikt från Fjällgatan.


På promenaden såg vi snön smälta bort från Hammarbybacken.

Lämna en kommentar

Under Turer

Första turen 2010

Det går inte med ord förklara hur sugen jag är på att ta ut hojen på årets första runda. Vill glida ned i sitsen, fälla upp stödet, vrida på bensinkranen, trycka på startknappen, gasa lätt, sätta på mig solglasögonen och peta i ettans växel. =)

Imorgon säger SMHI i sin prognos att det ska bli uppåt tio grader och sol i Stockholm. Yr.no som jag, med många andra friluftsmänniskor, bedömer som mer pålitlig är mer försiktiga i sina prognoser och säger att det ska bli sju-åtta grader och möjlighet till solsken. Imorgon får vi se vem som får rätt.

Just nu är det grått värre och gatorna är blöta och oinbjudande, men torkar det upp under morgontimmarna och temperaturen stiger, så är chansen stor att jag sjunger ”Born to be wild” i hjälmen, sittandes på Bonnie över Skanstullsbron på väg mot Café Rosenhill!

1 kommentar

Under Turer