Etikettarkiv: Vulcan Riders

Tillbaka till custom

Idag bytte jag min BMW mot en ny Kawasaki VN 1700 Classic Tourer. Skulle ha hämtat den på fredag, men Awa Mc ringde i förmiddags och berättade att den blivit klar tidigare och var klar för hämtning. Jag var inte nödbedd och hoppade snabbt in i duschen. Ja, jag har semester denna veckan. =)

Hämtade BMW´n från garaget och packade ur packväskorna. Sen bar det iväg till Awa Mc och jag var där vid två-snåret. Vi bytte papper med varandra och allt var klart på tjugo minuter. Fem minuter av dessa ägnade jag åt att lyssna på en tekniker som hade mappat hojen. Han visade diagram som visade före- och eftereffekt. Jag fattade knappt något, men förstod någonstans att hojen nu skulle gå riktigt bra i alla fall. Vid ett visst varvtal skulle den ge ca tio hästkrafter mer. Men nu var jag ivrig att ge mig iväg.

Jag såg inte ens efter Bumsen när säljaren ledde iväg ”den”. Kände ingen sorg eller tvivel. Tryckte bara på startknappen, petade i ettan och rullade iväg mot Café Rosenhill. Kändes precis som att köra gamla Black Beauty. Kanske inte riktigt lika rapp i responsen vid gaspådrag, men vad jag hört kommer den bara gå bättre och bättre under inkörningen. Och hon går absolut inte dåligt. =) Ett gott muller och det välbekanta klonket när växlarna petas i kändes härligt bekant och jag log igen bakom visiret. Det var ett tag sedan.

En sak, som säkert såg lustigt ut för de som såg det, var att jag efter start från stillastående lyfte upp fötterna högt upp och lite bakåt, som jag är van vid från Bumsen, men på Kawan sitter ju fotplattorna lägre och framtill. Men efter fem sex starter var jag hemma i sadeln igen. Jag cruisade i lugnt mak ned till Rosenhill och väl framme var där bara en hoj till. Ingen kö till kassan, som annars är brukligt, och med en kaffe i näven slog jag mig ned på en öde uteservering.

Jag mådde så bra och njöt av utsikten (min hoj) när en vit VFR rullade in. Han köpte en kaffe och vi började språkas vid. Han var en trevlig prick som lämnat Stockholm för Finspång. Nu hade han sökt sig via småvägar upp till Stockholm igen för att köra på vägar han körde på som ung. Hojen han hade var i nyskick, men var en -93 som hade gått 5000 mil. Han hade fått köpa den för 25 000 i vintras. Bra köp!

Nej, nu var jag sugen på att köra igen och jag började bli lite frusen. Hade tyvärr bara en tunn t-shirt under Vulcanjackan. Men det var uthärdligt och rutan hjälpte till att hålla den svala luften borta. Herrejösses vad jag njöt av att glida fram på Bulten i 70-80. Oj, så fint det kändes och leendet bakom visiret spred sig från öra till öra. Kom in till stan och styrde traditionsenligt, efter varje tur, upp till Fjällgatan för att se ut över Strömmen mot Skeppsholmen.

Mer än nöjd parkerade jag hojen i garaget och min parkeringsgranne lär åter höja på ögonbrynen när han kommer ned till sin bil nästa gång. Nu hoppas jag att vädret håller sig stabilt imorgon då jag planerar att möta upp med Vulcan Riders vid Shell Botkyrka 08.00 för gemensam färd till Griprallyt i Södermanland. Väl där hoppas jag möta Leif och Annelie. En termos med kaffe tas med liksom kameran. Fler bilder på andra Vulcanhojar lär således dyka upp här på bloggen imorgon. Ride on and ride safe!


Så ny att kromet knappt hunnit torka.


Annonser

2 kommentarer

Under Allmänt

Vulcan Riders, here I come

Jag har funderat och vridit ut och in på mig själv. Vägt fördelar och nackdelar mot varandra och slagit pannan blodig i frustration. Men ni fattar vartåt blogginlägget lutar redan. Eller hur? Jag har idag en extremt bekväm och fullutrustad touringhoj som går att köra större delen av året och vart helst jag vill åka, men… Precis som med min förra BMW känner jag ingen direkt körglädje. Den fraktar mig bara dit jag vill på ett bekvämt och tryggt sätt. Det är sällan jag ler innanför hjälmen eller får gåshud när tummen trycker in startknappen.

Jag saknar att sitta med fötterna på fotplattor och höra mullret. Jag saknar den där känslan som bara custom kan få fram hos mig. Känslan av frihet och lite attityd. När jag kör BMW´n känner jag mig som en slipspräktig akademiker. Och ingen kommer längre fram och tjötar på macken, campen eller på parkeringen, vilket jämt hände när jag körde custom.  Jag är en customkille i själ och hjärta. Det vet jag nu och det har nog de andra i hojgänget förstått för länge sedan. =)

Jag förstår att jag kortar ned säsongen i och med ett byte, men jag måste snabbt få tillbaka kicken med att köra. Inte bara att ta mig fram från punkt A till punkt B. Hade jag varit en utpräglad touringkille hade jag tänkt annorlunda, men jag är de facto ingen globetrotter. De längre turer som jag ser fram emot i framtiden fungerar även utmärkt med en VN 1700 CLT.

Jag har fått ihop en hyfsat bra deal med Bike i Trollhättan och kvittar min hoj mot en ny Kawasaki VN 1700 Classic Tourer. Och då får jag även effektavgassystem, Power commander och filter. Dessutom  monterat & bänkat.

Jorå, så att nu är det bara att deal till sig lite snabb semester av chefen och åka ned till Västkusten. Helst innan Gotlandsemestern med Hojgänget.

7 kommentarer

Under Allmänt

Ny mc-jacka

Har länge funderat på att köpa en ny mc-jacka som är tunnare och mindre varm. Så nu när jag gått med i Vulcan Riders hittade jag denna jacka i deras klädshop och slog till direkt. Fick den idag och ser fram emot att testa den på en tur. Den är betydligt lättare än min andra jacka. Och så skadar det ju inte att den syns lite bättre med revär, reflexer och patcher. Min andra är ju helt mörk och nu när det mörknar tidigare om kvällarna kommer nya jackan väl till pass.


Reflexer i jackan är bra

3 kommentarer

Under Allmänt

Vulcan Riders i kortegen 2010

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Turer

Fredag och fest

Igår var jag ute och åkte på småvägar omkring Västervik. Gled fram i 60-70 och njöt av fiskedunksljudet och naturen. Putsade lite på hojen när jag hittade en fin utsiktsplats.

Rullade sen ut till Gränsö och gick på marknaden. Samma prylar och kläder som säljs på alla stora mc-events. Tog hojen och drog ut på nya småvägar utmed havet. Plötsligt lös lampan för reservtanken och jag som var ganska långt bort från närmsta mack valde att vända. Tillbaka i stan tankade jag och fick bara i 11 liter. Tanken rymmer 18… Men hur som helst hade jag nu blivit sugen på bira då jag på min väg genom stan passerade hamnområdet där det var fullt med folk som drack skummande öl.

Parkerade hojen och gick och tog en öl på Harrys i väntan på bussen ut till Gränsö. På väg till bussen handlade jag en flaska whiskey och tre öl. Tänkte bjuda på whiskey när jag besökte Vulcan Riders camp. Min plan var att presentera mig då jag nu sökt medlemskap i deras klubb. Väl framme på deras stora camp svek modet då de hade någon födelsedagsfest i deras stora samlingstält. Kändes sådär att kliva fram då…

Gick istället till M1800-klubben där förfesten var i full fart. Stämningen var i topp och vi hade mycket trevligt.


Patrik i högform och ja, peruk.

Whiskeyn var nästan slut när Ann-Sofie ringde från Vulcan Riders camp. Hon kom strax efter och hämtade mig. Hon tog med mig till deras camp och presenterade mig för lite folk som vi mötte. Sen fick jag träffa presidenten för klubben och fick därefter mitt medlemskort som bland annat ger en mängd rabatter på olika ting. Vulcan Riders är en stor klubb med chapters i såväl Sverige som i hela världen, så var man än är finns alltid medlemmar att hitta.

På vägen tillbaka till M1800-klubben fick jag syn på en blommig hoj som antagligen drivs av flower power. =)

Sen fortsatte kvällen med konsert och tyvärr regn. En trevlig kväll dock som avslutades med en påse grillchips på hotellrummet.

3 kommentarer

Under Turer